Benbrott i vristen. Operativ behandling. PV 39/2022

Benbrott i vristen. Operativ behandling. PV 39/2022

Händelseförloppet

Patienten uppsökte centralsjukhusets jour på grund av en skada i vristen till följd av en halkolycka. Vristen var i felställning, värkte, var öm vid beröring och svullen. Vid röntgenundersökning konstaterades benbrott (frakturer) i yttre fotknölen och i nedre delen av skenbenet, där det fanns en förskjutning. Frakturen reponerades (sattes på plats) två gånger. Vristen verkade dock mycket instabil. Man tog en ny röntgenbild. Samma dag utfördes en operation, där frakturen i yttre fotknölen fixerades med en platta och skruvar samt frakturen i bakre triangeln fixerades med skruvar. Utifrån de röntgenbilder som man tog följande dag bedömde man att frakturerna hade fixerats i bra läge.

Efter operationen förblev vristen något tjockare och styvare än den andra vristen. På röntgenbilder som togs cirka ett år efter operationen konstaterades artros i övre språngbensleden och en ofixerad ledbandsbristning.

Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen                                          

Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut, att operationen av vristfrakturen var medicinskt motiverad. Det tekniska genomförandet av åtgärden var korrekt. Ledbandet testades efter fixeringen av frakturdelarna och konstaterades vara stabila. Förslitningen i språngbensleden hade sannolikt inget orsakssamband med den genomförda operationen, utan det är mer sannolikt att den uppkom till följd av den besvärliga ursprungliga skadan.

Begäran om rekommendation till avgörande                                          

Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.

NÄMNDENS AVGÖRANDE                                          

Bestämmelse som ska tillämpas

Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.

Bedömning av vårdens korrekthet

Hos patienten konstaterades fraktur och felställning i vristen. Efter två reponeringsförsök fick man vristen på plats, men den verkade kliniskt väldigt instabil. På den röntgenbild som togs efter reponeringen konstaterade man att ledgaffeln i vristen är på plats, men att ledmellanrummet var något utvidgat, att det fanns en skåra i skenbenets bakre triangels lösa bit och att det i vadbenet fanns en fraktur av Weber B-typ.

Patienten genomgick en jouroperation för korrigering av vristfrakturen. Enligt operationsjournalen fixerades frakturen i yttre fotknölen med en platta och skruvar. Positionen kontrollerades i genomlysning. Den stora bakre triangelbiten sattes på plats och positionen kontrollerades i genomlysning för ledytans del. Positionen godkändes och fixeringen gjordes med skruvar, varefter positionen ännu kontrollerades i genomlysning. I slutet av operationen testades vristens stabilitet. Ledbandet gav inte efter.

Enligt nämndens bedömning var den operation som utfördes för korrigering av frakturen en motiverad åtgärd enligt gängse vårdpraxis. Bedömningen utifrån de tillgängliga utredningarna är att operationen utfördes tekniskt korrekt. På de röntgenbilder som togs efter operationen hade frakturerna i bakre triangeln och vadbenet fixerats i en bra position. Frakturens position bevarades bra under kontrollbesöken.

Enligt nämndens bedömning var det sannolikt inte möjligt att undvika den styvhet och andra symtom samt artros i vristen som konstaterades senare trots att operationen utfördes korrekt.

Nämnden rekommenderade inte skadeersättning.