Beloppet av skada som ska ersättas. Träd. LV 07/2179

Beloppet av skada som ska ersättas.Träd.

LV 07/2179 nämndens plenum

En lind i stadens ägo hade skadats i en trafikskada.

Trafikförsäkringsbolaget hade ersatt kostnaderna för förnyande av parkträdet, 1 396,48 euro. Enligt bolaget hade det faktum att trädet tagit skada inte medfört sådan olägenhet att ersättning borde betalas utöver kostnaderna för att byta ut trädet.

Staden som anhöll om utlåtande hade yrkat på att värdet av det nya trädet och kostnaderna för byte av det gamla till det nya, sammanlagt 1 967,17 euro, skulle ersättas från trafikförsäkringen.

Stadens uppskattning av skadebeloppet grundade sig på en modell för värdebestämning som ingår i Grönmiljöförbundets guide Värdebestämning av vegetation KAM´07.Den nya värdebestämningsmodellen har ersatt guideskriften Viheraluetöiden tekniset ohjeet 1983 VTO -83.Enligt modellen härleds trädets värde ur de kostnader som uppkommer under rotnings- och tillväxtskedet. Kostnaderna under rotningsskedet är kostnader för anskaffning, plantering, transport, material och skötsel. Kostnaderna under tillväxtskedet är de årliga skötselkostnaderna. Till kostnaderna läggs årligen ränta.

Den ersättningsansökan som gavs in till försäkringsbolaget hade uppgjorts i enlighet med värderingsblanketten för KAM`07. På blanketten hade man angett de ovan nämnda kostnadsposterna var för sig. För planteringskostnadernas del har staden yrkat på ersättning för material och arbetskostnader. Till summan av de ovan nämnda kostnadsposterna hade det i ersättningsanspråken lagts en 3,5 % stor årsränta för de tio åren av tillväxtskedet, varvid trädets värde enligt ersättningsanspråken uppgick till 1 969,87 euro.

Åldern på det träd som brustit hade uppskattats till omkring 20 år. Bedömningen av trädets ålder grundade sig på vad en arborist hade uppskattat med ögonmått.

NÄMNDENS UTLÅTANDE

Enligt 6 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen bestäms ersättning för en trafikskada med tillämpning av bl.a. 5 kap. 5 § i skadeståndslagen. Enligt den nämnda paragrafen i skadeståndslagen ska vid sakskada ersättas kostnaderna för reparation av saken och andra omkostnader till följd av skadan samt värdeminskning eller värdet av förstört eller förskingrat gods. Enligt 17 kap. 6 § i rättegångsbalken ska en skada uppskattas till skäligt belopp om beloppet inte kan bevisas alls eller om det kan bevisas endast med svårighet.

Högsta domstolen har i en dom som getts 9.11.1988 (3468) ansett att det gäller att ta hänsyn till inte bara de direkta planteringskostnaderna utan också det skadade trädets betydelse i sin omgivning och trädets skick samt artens tillväxthastighet och grad av sällsynthet.

Nämnden har i sina cirkulär 13/1986 och 23/1988 meddelat instruktioner om trafikförsäkringsersättning för skadade trädgårds- och parkträd, buskar och övriga prydnadsväxter. Enligt dem bör full ersättning för skada motsvara kostnaderna för att återställa trädet, busken eller vegetationen av annat slag eller skadeplatsen i det skick som rådde före skadan. I det fall att det inte är möjligt att avhjälpa skadan på detta sätt bör skadebeloppet uppskattas. Ersättningsprincipen bör vara att ett träd eller en buske som förstörts ersätts med motsvarande träd eller buske.

Enligt utredningen i ärendet var det inte möjligt att byta ut den skadade linden mot ett träd av motsvarande storlek. Det var alltså inte möjligt att återställa skadeplatsen i det skick som hade rått före skadan.

Stadens ersättningsanspråk beträffande skadebeloppet baserade sig påden modell för värdebestämning som ingår i Grönmiljöförbundets guide Värdebestämning av vegetation KAM´07. Trädets värde under den 10-årsperiod som ingår i modellen hade varit 1 396,48 euro, vilket belopp försäkringsbolaget hade ersatt som ostridig andel. Stadens tvistiga anspråk på ytterligare ersättning om 570,69 euro grundade sig på det ränteanspråk som ingår i modellen och den inverkan som trädets ålder har på ersättningsbeloppet.

Den som söker ersättning är skyldig att ge in utredning om beloppet av den skada som har lidits. Stadens yrkande grundar sig inte på en utredning om de uppkomna kostnaderna utan på användning av en tabell i värdebestämningsmodellen iguiden Värdebestämning av vegetation KAM´07, och därför kan det inte anses att yrkandet är en utredning som gäller det faktiska skadebeloppet. Inte heller har det getts in någon mera detaljerad utredning om trädets läge eller betydelse för tillväxtmiljön. Den skada som ska ersättas bör därmed enligt nämndens uppfattning uppskattas till skäligt belopp så som det förutsätts i 17 kap. 6 § i rättegångsbalken.

Nämnden ansåg utgående från utredningen om det skadade trädet att den skada som ska ersättas åtminstone inte bör bedömas vara större än det belopp om 1 396,48 euro som försäkringsbolaget ersatt. Nämnden rekommenderade således inte en ändring av ersättningsbeslutet.

Nämnden var enig.