Blindtarmsinflammation. Operation. PV 2/2022

Blindtarmsinflammation. Operation. PV 2/2022

Händelseförloppet

Patienten uppsökte vård på grund av krampaktiga smärtor i magen. Buken var mjuk men i nedre delen av buken till höger fanns kraftig beröringsömhet. I laboratorieproven var CRP (värde som lätt visar tecken på infektion) tydligt förhöjt. Patienten fick en remiss till universitetssjukhuset på grund av misstanke om akut blindtarmsinflammation.

Patienten anlände till universitetssjukhuset på eftermiddagen. Även utifrån de kliniska undersökningar som man gjorde på universitetssjukhuset ansåg man att symtomen tydde på blindtarmsinflammation. Man beslutade att ännu säkerställa diagnosen med ultraljudsundersökning. Undersökningsfyndet tydde på blindtarmsinflammation. Perforation (brusten blindtarm) kunde inte uteslutas utifrån ultraljudsundersökningen.   

Patienten fick en sängplats för att vänta på operationen och antibiotikabehandling påbörjades. Smärtstillande läkemedel gavs mot smärtorna.

Lite före midnatt ringde sjukskötaren till operationssalen och frågade om läget. Man misstänkte att operationen skulle flyttas till morgonen. Även saljouren var och tittade på patienten. Planen var att operera patienten som första patient på morgonen.

På efternatten började patienten kasta upp och det smärtstillande läkemedlet verkade inte längre vara till hjälp. Tidigt på morgonen gick patienten mödosamt och framåtböjd. Slutligen fick patienten komma till operationssalen på förmiddagen.  

I operationssalen lösgjordes blindtarmen från intilliggande vävnad. I området fanns en stor varhärd. Det fanns ett hål i ändan av blindtarmen. Det var alltså frågan om blindtarmsinflammation med perforation.                     

Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen

Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut, att det inte är frågan om en personskada som ersätts av patientförsäkringen. Prioritetsklassificeringen för patientens åtgärd var operation inom 24 timmar. Patienten hade smärtor på natten och därför kom saljouren för att bedöma situationen. Beslutet om att utföra operationen följande dag var motiverat. Under väntetiden brast blindtarmen. Komplikationen var en följd förknippad med behandlingen, som inte kunde undvikas trots att behandlingen utfördes korrekt. Det var således inte fråga om en ersättningsgill patientskada.

Begäran om rekommendation till avgörande

Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.

NÄMNDENS REKOMMENDATION

Bestämmelse som ska tillämpas

Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.

Bedömning av vårdens korrekthet

Enligt den utredning som universitetssjukhuset har gett förutsatte den prioritetsklass som patienten fick vid första hjälpen operation inom 24 timmar. Saljouren var och tittade på patienten och hen ändrade inte på bedömningen av operationens prioritetsklass.

Patientförsäkringscentralen begärde en tilläggsutredning av universitetssjukhuset om huruvida man utförde brådskande operationer i operationssalen på natten. Enligt utredningen hade en brådskande operation i bukområdet på en annan patient fortsatt till natten. 

Enligt beredningen av patientskadelagen (RP 91/1998 rd, s. 22–23) ska betydelsen av de resurser som fanns tillgängliga beaktas vid bedömningen av huruvida skadan hade kunnat undvikas. Om till exempel en operation har flyttats fram på grund av mera brådskande operationer eller en patient i övrigt har blivit tvungen att köa till en operation och detta orsakar patienten en skadlig påföljd är det fråga om begränsade resurser och inte ens en erfaren kirurg skulle ha kunnat verka så att påföljden kunde ha undvikits. När den skadliga påföljd som drabbat patienten beror på en resursbrist uppkommer ingen rätt till ersättning.

Nämnden konstaterade att patienten fick komma till operationssalen cirka 21 timmar efter ankomsten till sjukhuset. Då hade det gått cirka två dygn sedan symtomen uppkom. Utifrån de tillgängliga utredningarna skulle det ha varit möjligt att operera patienten när den andra bukoperationspatienten hade opererats. Nämnden ansåg att det inte var motiverat att flytta fram operationen till morgonen. Den fekalit (avföringssten) i blindtarmen som konstaterades vid ultraljudsundersökningen och som sannolikt ökade risken för perforation av blindtarmen talade också för att operationen borde ha utförts genast när det var möjligt. Man kunde bedöma att operationen hade fördröjts med åtminstone cirka åtta timmar.

Utifrån hur patientens symtom framskred kom nämnden i sin bedömning fram till, att patienten sannolikt hade kunnat undgå blindtarmsperforationen, om operationen inte skulle ha fördröjts.

Nämnden rekommenderade att Patientförsäkringscentralen betalar ersättning enligt patientförsäkringslagen för den personskada som orsakats av dröjsmålet i operationen av blindtarmsinflammationen och perforationen av blindtarmen som sannolikt var en följd av dröjsmålet.